jag skrattade banne mig högt när jag läste simons blogg igår. och nej, jag känner inte simon. men jag önskar verkligen att jag gjorde. med honom skulle man kunna ha djupa diskussioner om viktiga saker och hur oseriösa skrattsamtal som helst. den uppfattningen har jag fått om honom iaf. om ni minns "killar jag gillar" så tror jag han var min första. han är min sombrero i solskenet.