helt galet arg och sur!

Ni anar inte hur jag var förut. Jo mamma anar, för hon var den stackaren som fick prata i telefon med mig då. Men jag skulle gå hem en riktigt lång bit och det var äckligt kallt ute. Men eftersom jag skulle enligt planerna hem till affe så var det inte så långt och alltså ingen fara.
- Så jag ringde honom - han svarar inte
- Jag ringde mamma för att be henne hämta mig då - hon åker från linköping när jag ringer...
- Jag ringer pappa för att kolla om jag kan komma till hans jobb eftersom det va nära - upptaget i en halvtimma
- Mamma ringer och frågar hur det går - åt helvete
- Mamma ringer och kollar med mormor om hon kan hämta mig - mormor är på kafferep
det värsta av allt: jag var såååååå otroligt nära på att tjuta, så sur va jag. Typiskt när ja skrev igår att jag inte gråter längre typ. aja
de som fick lida:
- JAG
- mamma
- väskan (hade inte blivit förvånad om allt gått sönder)
- de runt omkring som fick höra mina hejarramsor där jag bytt ut de riktiga orden mot svordomar och andra fula ord.
det tog 50 minuter att gå hem..

Kommentarer
Postat av: JJ

Hahaha. Jullie då.. :( stackare.. ^^

2010-01-20 @ 19:16:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0